Om kyla, vind och utevistelse
Du tittar ut genom fönstret och ser att solen skiner. Det känns som en härlig dag för utevistelse. Du slänger ett öga på termometern och ser att det är några minusgrader. Aha! Inte så värst kallt alltså. Men låt dig inte luras! Det blåser en del och då är det inte bara vad termometern visar som avgör hur kallt det känns.
Kyleffekt
Så fort det blåser så förändras den upplevda temperaturen. Det behöver inte blåsa särskilt mycket förrän det känns bra mycket kallare än vad termometern visar. Visar termometern t ex -5oC och det blåser 5 m/sek så känns kylan som -11oC. 5m/sek är en ganska måttlig vind. Mindre grenar rör sig, vimpeln på flaggstången sträcks och den tunna nysnön som kommit virvlar upp. Hos SMHI hittar du en tabell över den upplevda temperaturen och mer information om kyleffekten. Här hittar du en tabell över vindens verkningar.
Hur fungerar kyleffekten?
Närmast huden har vi ett tunt luftlager som fungerar som ett isolerande skikt. När det blåser förlorar vi en del av detta och blåser det riktigt mycket förlorar vi det helt och hållet. Vi människor har inget att sätta emot denna avkylning. Djuren kan burra upp sin päls eller sina fjädrar men vår gåshud och tunna behåring gör inte mycket nytta.
Därför gäller det att ta hänsyn till både temperatur och vindhastighet när du skall klä dig och dina barn för utevistelse.
Att klä barnen rätt när det är kallt
Det finns en grundläggande sak att tänka på när det gäller barn och kyla: Små barn tål inte kyla lika bra som vi vuxna. De har svårare att reglera kroppstemeraturen än vi vuxna.
Klä både dig och barnen enligt lager på lager principen. Det innebär flera tunna lager kläder så att luften mellan lagren kan hjälpa till att hålla kroppen lagom varm. Här på 1177 finns bra rekommendationer om hur man skall klä babysar och barn och vad man skall tänka på vid utevistelse.
Ett enkelt sätt som även är enkelt för barnen är att tänka på att särskilt hålla koll på
– botten – dvs fötterna och händerna
– toppen – dvs huvudet
– närmast kroppen
Tänk alltså på att skydda de klassiska fryspunkterna: handlederna, fotlederna, runt halsen, huvudet samt tår och fingrar.
Minimundus tipsar
1. Planera barnens kläder efter typ av aktivitet. Rör ni er mycket är det bra att anpassa kläderna så att överskottsvärme kan luftas ut. En tröja med dragkedja som kan lufta vid halsen, en halstub och en mössa som lätt kan tas av en liten stund för att lufta.
2. Något som inte är helt ovanligt är att man låter barnen använda halkskyddade strumpor i kängorna. Det som händer när man sätter en halkskyddad strumpa i en känga är att den bromsar upp i botten på kängan, fastnar och kniper åt om tårna. Då känns blir kängan helt plötsligt några storlekar för liten när tårna fastnar i strumpan och barnet fryser snabbt om foten.
3. När barnet lekt inomhus kan strumporna bli rejält fuktiga. Att gå ut med fuktiga strumpor gör att barnet får kalla fötter ganska snabbt när det kommer utomhus. Då är det mycket viktigt att barnet får byta strumpor till torra ullstrumpor innan det går ut. Och ta på sig de halkskyddade strumporna igen när det kommer in.
4. Mycket kyla kommer underifrån. Alla som stått still en längre stund på is eller snö vet att fötterna snabbt blir kalla. En värmande sula av ullfleece gör mycket för att hålla fötterna varma.
5. En annan sak som är nog så viktig men som man missar ibland är att kontrollera materialet i muddarna på barnets overall, jacka och överdragsbyxor. Se till att de inte innehåller bomull. Bomullen absorberar lätt fukt och sedan kyler de ner hand- och fotleder som ju är mycket känsliga för kyla.
Att kontrollera barnens temperatur
Eftersom barnens blodkärl inte är fullt utvecklade räcker det inte att känna på barnets händer för att avgöra om det är lagom varmt. Barn ända upp i förskoleåldern kan vara kallt om händerna men ändå svettas på kroppen. Därför är det bästa sättet att kontrollera om barnet har lagom temperatur genom att sticka ner en hand under kläderna närmast huden i nacken.
Några tecken på att ett barn fryser är att hen huttrar och att istället för att springa omkring hen gärna står still. Ett annat tecken är att hen oftare blir kissnödig. Det beror på att kroppen koncentrerar blodflödet kring de viktigaste organen i bålen och huvudet. Vilket innebär att det blir ett överflöd av vätska i kroppen vilket resulterar i att barnet blir kissnödigt.
