Mjukisdjur från Under the Nile – en serie hotade djurarter
Tre fascinerande djur från Under the Nile. De tillverkas av ekologisk, egyptisk bomull enligt Fair Trade. Mellan 180509 och 180516 skänker vi 10% av försäljningen av dessa tre djur till WWF.
Knölvalen
Glädjande nog har populationen av knölval ökat från ungefär 10 000 individer till 100 000 på 50 år. Idag publicerade Vetenskapsradion nyheten att knölvalen tycks uppleva en slags babyboom just nu. Den jagades nästan till utrotning av valfångare men ny tycks arten vara på gång med många ungar i Antarktis. Men vi har knölvalar på närmare håll än så. De senaste åren har vi faktiskt haft knölvalar som övervintrat i Östersjön. Dock ser man ett hot – klimatförändringar kan påverka förekomsten av deras favoritföda, krillen
källa: WWF och Sveriges Radio Vetenskapsradion
Havssköldpaddan
Havssköldpaddor är en hel familj av sköldpaddor med sju arter. Havsköldpaddans skal är strömlinjeformat och benen är omvandlade till simfötter. De tillhör klassen kräldjur och de lägger ägg. Havssköldpaddan tillbringar större delen av livet i havet. Främst i varma tropiska och subtropiska hav men vissa arter lever även i tempererade vatten. Hanarna lämnar aldrig havet och honorna kommer endast upp på land för att lägga ägg. En havssköldpadda blir mycket gammal. Det finns enstaka exemplar som blivit över 150 år och det tar 10-15 år för en havssköldpadda att bli könsmogen. Visserligen lägger sköldpaddshonan flera hundra ägg men det är endast en av 1000 som når vuxen ålder.
Det är människan som är det största hotet mot havssköldpaddan. Jakt på både vuxna och unga havssköldpaddor och deras ägg, trots att det är olagligt, gör att populationerna minskar kraftigt. Destruktiva fiskemetoder, ökad turism, hav som är förorenade av skräp, plast, oljeutsläpp och klimatförändringar är andra hot mot dessa trevliga djur.
Källa: WWF
Isbjörnen
Isbjörnen är väl anpassad för sitt liv på Arktis packis, nära land och öar. Här lever de tillsammans med djur som vikaresäl, fjällräv, narval, vitval och miljoner flyttfåglar. Det allt varmare klimatet med minskande havsis och snötäcke är dock ett stort hot mot isbjörnen. Isbjörnen är högst upp i näringskedjan i det arktiska marina systemet.
Isbjörnar är mycket goda simmare och kan simma upp till 50 mil i det iskalla vattnet mellan packisen och land. Deras enorma ramar fungerar som snöskor på snön och som paddlar i vattnet. Isbjörnen har en mycket varm päls. Pälsen och ett upp till 10 cm tjockt fettlager, håller dem varma speciellt under vintern och simturerna. Faktum är att de måste röra sig sakta för att inte överhettas trots att temperaturen inte överstiger 10°C på sommaren och kan falla till cirka -40°C under vintern.
Isbjörnsmamman föder sina ungar mitt i vintern och tillbringar vintern i idet där hon ger mjölk till ungarna. Hon varken äter eller dricker under tiden i idet utan använder kroppsfettet. I mars/april när ungarna är cirka tre månader lämnar de idet med sin mamma. De stannar med mamman tills de är cirka två år. Under den tiden lär honan sina små hur de ska överleva i den arktiska miljön. De lär sig simma i det iskalla vattnet och åka rutschkana nerför snön. Hanar går inte i idé utan är ute hela vintern, men kan tillfälligtvis ta skydd vid riktigt dåligt väder.
Isbjörnen är den enda av de sju björnarterna som i stort sett bara lever av kött. Det är på packisen isbjörnen jagar sin föda och det är där de tillbringar det mesta av sin tid.
Källa: WWF
